Odla bovete, lättodlad gröngödsel med pollineringsvänlig blomning – Juli

Bovete är en lättskött gröngödselväxt som passar bra på näringsfattiga och lätta jordar. Den är snabbväxande och kan under sommaren sås på nytt. Effektiv mot ogräs, samt en fantastisk dragväxt för bin och humlor. I detta inlägg delar vi det du behöver veta om bovete och dess fördelar i din odling.

Vad är bovete?

Bovete, Fagopyrum esculentum, är en ettårig växt som trivs särskilt bra på jordar där andra, mer näringskrävande grödor som vete, råg eller raps har svårt att etablera sig. Den odlas ofta i Baltikum och Litauen är idag den största producenten bland de baltiska länderna och en av de större exportörerna inom EU. Odlingen av Bovete har ökat de senaste decennierna, särskilt på grund av den växande efterfrågan på glutenfria livsmedel både lokalt och internationellt. 

Bovete är känt för sin snabbväxande karaktär och känslighet för frost, varför den bör sås när jorden är varm och risken för frost är över. Växten utvecklas snabbt från frö till blomning, vilket gör den lämplig för snabb etablering och som en effektiv naturlig ogräsbekämpare. När blomningen är över torkar plantan och fungerar som stöd för andra grödor. Observera att bovete inte lämpar sig som foder, då det innehåller ämnet fogopyrin som kan orsaka fotosensivitet hos djur.

Så här odlar du bovete steg för steg:

1. Välj rätt plats: Bovete föredrar lätta, näringsfattiga jordar med lågt pH-värde.
2. Förbered jorden: Luckra jorden och avlägsna eventuellt större ogräs före sådd.
3. Så vid rätt tidpunkt: Så fröna när jordtemperaturen är varm och risken för frost är minimal, vanligtvis sent på våren eller tidig sommar.
4. Så fröna korrekt: Så fröna på cirka 2 cm djup, med en mängd på ca 500–600 gram per 100 kvadratmeter.
5. Vattna in: Håll jorden fuktig tills plantorna etablerat sig ordentligt.
6. Snabb etablering: Bovete täcker snabbt jorden och konkurrerar effektivt ut ogräs.
7. Blomning och skörd: Bovete blommar ca 6–8 veckor efter sådd och kan tröskas efter 10–12 veckor, eller lämnas för att stödja andra växter.

Fördelar med bovete för biologisk mångfald 

Bovete spelar en viktig roll för att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Växtens rikliga blomning ger utmärkt nektar och pollen till bin och humlor, vilket gynnar pollineringen av både odlade och vilda växter. Genom att odla bovete stödjer du pollinatörernas överlevnad och bidrar till ett rikare ekosystem i din trädgård eller på ditt odlingsfält. Dessutom förbättrar bovete jordstrukturen och hjälper till att ta upp näringsämnen som annars skulle kunna gå förlorade.

Blandning av storfröiga dragväxter, inklusive Bovete, för bin och humlor, ekologiskt frö

Bovete mobiliserar fosfor och gör Kalium tillgängligt för nästa gröda.

Bovete är exceptionellt bra på att mobilisera olöslig fosfor. Bovetets rötter släpper ut organiska syror (som citronsyra och oxalsyra) i rhizosfären. Dessa syror löser upp fast och otillgänglig fosfor, särskilt i sura eller neutrala jordar där fosfor ofta binds till kalcium, järn eller aluminium. Bovete kan ta upp fosfor som är otillgänglig för de flesta andra grödor, och en del av detta blir tillgängligt för efterföljande grödor efter nedbrytning. 

Studier har visat att bovete kan ackumulera 2-4 gånger mer fosfor än spannmål under fosforbegränsade förhållanden. Avfallet kan även öka tillgängligheten av fosfor för nästa gröda i växtföljden. Bovete är också en stark upptagare av kalium då det absorberar grundämnet effektivt även från jordar med låga utbytbara nivåer. Även om det inte har lika god tillgång till bundet mineraliskt kalium som djupt rotade grödor, tar det upp stora mängder av det som är tillgängligt och återför mycket av det till jorden genom rester. Bovetestrå är rikt på kalium och bryts ned snabbt, vilket gör kalium tillgängligt för nästa gröda.

Några av våra odlare på Lindbloms Frö hade ett litet fält som var väldigt angripet av kvickrot. De harvade fältet och krattade bort rötterna som kommit upp till ytan. Därefter såddes en gröngödsningsgröda av bovete som vändes ner i jorden när den börjat blomma. Till och med en andra omgång bovete såddes som fick dö ner över vintern. På våren kunde resterna av boveteplantorna blandas i jorden och potatis som planterades växte upp mycket fint, nästan helt utan ogräs och kvickrot.