Har du hört talas om gröngödsling? Naturligt och organiskt gödsel förekommer oftast i form av stallgödsel. Den är allt annat än grön och har en ganska stark lukt. Man kan också köpa gödsel i säckar. Den är då oftast svart och luktar inte, men är tyvärr ofta mindre hållbar eftersom den är baserad på torv. Dessutom är säckarna inte direkt billiga.
Ett annat alternativ är att tillverka sin egen kompost. Det kräver dock utrymme, tid och en hel del organiskt material. Kanske är det smartare att helt enkelt odla sin egen gödsel. Att låta växter växa som sedan ger näring åt jorden och förbättrar den. Gröna växter som gödsel – det är just det som kallas gröngödsling.
Ekologisk Honungsört för gröngödsling. Läs mer om hur du odlar Honungsört här.
Gröngödsling är en naturlig metod för markförbättring där speciella växter odlas för att höja markens kvalitet. Växterna skördas inte utan klipps ner eller arbetas ner i jorden för att fungera som organiskt gödsel.
Metoden är mycket gammal. Särskilt där man saknar tillgång till stallgödsel eller kompost kan gröngödsling ge jorden en naturlig gödslande effekt.
Gröngödsling innebär alltså att man odlar växter – ofta snabbväxande – som förbättrar jorden genom att:
Baljväxter som ärtor, åkerbönor, klöver, vicker och lupiner berikar jorden med växttillgängligt kväve. Därför är särskilt klöverbaserade blandningar bra för att bygga upp jordens bördighet.
Djuprotande växter som lupiner och solrosor luckrar jorden och stimulerar marklivet. Samtidigt kan gröngödsling bidra till att minska sjukdomar och skadedjur, särskilt om gröngödslingsväxterna inte är nära släkt med den efterföljande grödan.
Ekologisk bovete och Sibirisk bovete. Läs mer om hur du odlar bovete här.
Baljväxter som klöver eller vicker binder kväve från luften och gör det tillgängligt för jorden.
Gröngödslingsväxternas rötter luckrar jorden på djupet. Vissa arter kan till och med bryta upp kompakterad jord och förbättra jordens vattenhållande förmåga.
Ett tätt växttäcke skyddar jorden mot uttorkning och mot att näringsämnen sköljs bort av regn.
Snabbväxande gröngödslingsväxter konkurrerar effektivt med ogräs om ljus och utrymme.
Vissa arter, till exempel oljerädisa eller tagetes, kan minska förekomsten av nematoder i jorden.
Om man klipper gröngödslingen och låter växtmassan ligga kvar på ytan fungerar den som ett skyddande täckmaterial.
Baljväxter: Klöver, lupiner, vicker – binder kväve i jorden.
Korsblommiga växter: Vitsenap, oljerädisa – växer snabbt, luckrar jorden på djupet och kan minska sjukdomar.
Gräs: Råg, rajgräs – tillför mycket biomassa och bidrar till humusbildning.
Övriga gröngödslingsväxter: Honungsört, solros – lockar pollinatörer och nyttiga insekter.
Bovete – växer snabbt, konkurrerar ut ogräs och gynnar insekter.
Gröngödsling sås ofta under sensommaren eller hösten efter huvudskörden som en mellangröda, men den kan också sås tidigare under säsongen.
Beroende på växtart fryser grödan ner under vintern och ligger kvar som skydd över bädden, eller så arbetas den ner i jorden på våren innan ny sådd.
För bästa resultat bör jorden vara:
Fröna sprids ut över bädden och arbetas lätt ner i jorden. I mindre odlingar kan detta göras med en kratta.
Den bästa tiden att arbeta ner gröngödslingen är när växterna just börjar blomma. Då klipps eller slås växterna ned och hackas gärna i mindre delar innan de arbetas ner i jorden. När växtmassan bryts ned frigörs näringsämnen och en del av materialet omvandlas till humus.
Det är bra att vänta ungefär fyra veckor innan man sår eller planterar nästa gröda. Alternativt kan man låta växtmassan ligga kvar på ytan som täckmaterial och brytas ner naturligt.
Det finns dock några saker att tänka på:
Det finns färdiga gröngödslingsblandningar att köpa, men man kan också blanda själv.
För vår ganska sandiga jord i Österlen använder vi gärna en blandning av:
Blandningen kan sås från slutet av maj till slutet av september. Tänk på att bovete är frostkänsligt och därför inte alltid lämpar sig för mycket sen sådd. Luddvicker är en av de mest produktiva kvävefixerande baljväxterna.
Nej. Gröngödsel odlas för att förbättra jorden och arbetas oftast ner i marken. Dragväxter odlas främst för att ge nektar och pollen till pollinerare. Vissa växter, till exempel honungsört och bovete, kan dock fungera som både dragväxt och gröngödslingsväxt.
En tät sådd av bovete – cirka 20–30 g per kvadratmeter från mitten av maj – kan effektivt konkurrera ut ogräs. Man kan även så en andra omgång bovete när den första börjar blomma. Den första generationen klipps då ner och lämnas som mulch, medan den andra växer genom mulchlagret och skapar ett ännu tätare växttäcke.
Ja. Vissa gröngödslingsväxter kan bidra till att minska svampsjukdomar i jorden. Vitsenap innehåller naturliga senapsoljor och fungerar därför som en slags jordrenare. Den kan vara särskilt användbar mot sjukdomar som vissnesjuka, röd- och kronröta samt Phytophthora.
Bovete, för gröngödsel, ekologiskt frö
44 krDragväxter blandning, övervägande baljväxter, ekologiskt frö
46 krBlomsterbuffé för bin och humlor, ekologiskt frö
49 krHonungsört, ekologiskt frö
46 krLuddvicker, ekologiskt frö
44 krVitsenap, ekologiskt frö
44 krSolros Peredovick, ekologiskt frö
44 krStorfröiga dragväxter för bin och humlor, ekologiskt frö
69 krInkarnatklöver/ Blodklöver, ekologiskt frö
44 krNematod tagetes
44 krProdukten har blivit tillagd i varukorgen